Särskolan i nära samarbete med kommunens elevhälsa

Mobila stödteamet (MST)

Just nu och fram till vecka 47 framöver följer det mobila stödteamet oss på grundsärskolan åk 7-9, gymnasiets nationella program och IV1. Det mobila stödteamet består av elevhälsopedagog Niclas Björnén, socialpedagog Ing-Marie Lennartsson och specialpedagog Cinna Hilber. I teamet ingår även socionom Sara Ytell och specialpedagog Stefan Soomro som för närvarande arbetar på Borrby skola.

Rektor Andreas Mattsson har ansökt om insatsen som innebär att Niclas, Ing-Marie och Cinna träffar elever och personal i deras skolvardag. De har individuella samtal med personalen och följer med på lektioner, raster och möten, för att iaktta, ställa frågor och hjälpa till genom att ge förslag på hur verksamheten och undervisningen ska kunna bli ännu bättre.

Aktivt ledarskap i skolan

Som en del i MST:s insats på särskolan leder Niclas Björnén även en utbildning i Aktivt ledarskap i skolan. Kursen riktar sig till hela särskolans personal och handlar bland annat om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som personal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

Goda relationer är en förutsättning för att barn ska behålla sin inre drivkraft och nyfikenhet och ha tillräckligt med självförtroende och mod att vilja och våga utvecklas. Därför undersöker det mobila stödteamet särskilt hur kommunikationen ser ut mellan elever, mellan personal och mellan elever och personal.

Syftet med kursen är främst att vi pedagoger och assistenter reflekterar över vår ledarroll och hur vi aktivt kan möta olika situationer som uppstår i klassrummet. Grundtanken är att människor vill samarbeta och att om ett samarbete inte fungerar ska man försöka ta reda på varför det inte fungerar och hur man tillsammans ska kunna undanröja hindren.

Utbildningarna "Aktivt ledarskap i skolan" och "Aktivt föräldraskap" bygger på tanken att för att elever ska må bra och vara mottagliga för lärande behöver de en stabil självkänsla som grund att stå på och en balans mellan de olika personliga egenskaperna: självförtroende, mod, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om elevhälsans centrala och mobila stödteam:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/elevhalsa/specialpedagog/

Föreläsningstips:
Agnetha Stagling Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting (Aktivt föräldraskap), föreläser här om grunden i det förhållningssätt som kursen förordar (kursen i Aktivt ledarskap i skolan bygger också på detta förhållningssätt).
     Hon berättar att "Aktivt föräldraskap" inte handlar om en metod utan om ett sätt att tänka: "Barns beteende är inte problemet, utan beteendet är lösningen på ett problem som barnet upplever. Barnet har alltså ett behov som inte är tillgodosett och därför använder barnet ett destruktivt beteende för att få behovet tillfredsställt".
     I föreläsningen återkommer Agneta flera gånger till att det viktigaste behovet människor har är att få kontakt, att bli sedda och respekterade. Vi vuxna har ansvar för att skapa goda relationer till barnen. Agnetas avslutande råd är "utgå alltid från att andra människor vill samarbeta med dig. Om de inte samarbetar, fundera över om du varit tillräckligt tydlig och om det finns behov som du förbisett":

Här presenterar Elisabet Redborn utbildningen Aktivt ledarskap i skolan, ett förhållningssätt som, i likhet med kurserna i Aktivt föräldraskap, bygger på ömsesidig respekt. Föreläsningen är en av 5 som gavs på Active Parentings öppna seminariedag i april 2011:

Boktips:

En bild ur kursboken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson.

• Frigör barnets potential och din egen - fem egenskaper för ett friare liv av Agnetha Stagling Birgersson (2012).
• Ett aktivt föräldraskap. Kursbok. Förskolebarn och skolbarn av Michael H Popkin (1993).

Barnkonsekvensanalyser hjälper oss att sätta barnen i centrum

Under hösten har vi träffat vår lokala barnombudsman Marie Lundin som berättade hur man i Simrishamns kommun arbetar för att stärka barns rätt till en familj och en god omvårdnad, skydd, bra och trygg skola, vila och fritid och rätt att få säga sin åsikt och bli lyssnad på.

En del av Maries arbete är att hjälpa till att upprätta barnkonsekvensanalyser för grupper av barn eller enskilda barn, som av olika anledningar riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. En barnkonsekvensanalys innebär en djupgående och noggrann undersökning av barnets eller barnens behov och av hur dessa behov kan uppfyllas. Vad gäller skolor kan en sådan analys ibland visa att en skola behöver göra mer för att stötta ett visst barn och ibland kan den visa att problemet eller problemen inte ligger inom skolans kompentensområde eller ansvar utan att andra instanser måste ta vid.

Personer som arbetar inom skolan och elevhälsan och andra som träffar barn dagligen, kan kontakta Marie Lundin för att få hjälp med att göra en barnkonsekvensanalys. Marie arbetar med barn upp till 18 år. Därefter anses barnen ha blivit "vuxna", även om de fortfarande oftast går i skolan och bor hemma. Är du orolig över situationen för en grupp ungdomar eller en ungdom som är över 18 år, kan du ändå ta kontakt. Även om ungdomarna enligt lagens mening är vuxna, kan Marie ge visst stöd.

Särskolan samarbetar med Naturskolan Österlen

Måndagen den 14 september besökte pedagoger och assistenter Naturskolan Österlen. Där visade Andrea Lundqvist exempel på vad man kan göra med sina elever när man besöker naturskolan.

Vi fick bland annat pröva att skära, krossa och pressa äpplen till en frisk och smakrik äppelmust, undersöka insektshotellet och studera växter och djurliv på äng, skog, strand och hav nedanför Naturskolan Österlen och i Stenshuvuds nationalpark. Hon visade också fina promenader och användbara grillplatser.

Flera av särskolans elever har redan varit på Naturskolan Österlen och några klasser har till och med delar av sin undervisning schemalagd på naturskolan. De som kommer dit har inte bara chans att lära sig mer biologi, utan Andrea kopplar gärna aktiviteter och upplevelser till skolans andra kursplaner också.

Det finns mycket som man kan arbeta med på Naturskolan Österlen: utomhusmatematik, allemansrätten, mustning av frukt, håva och titta med vattenkikare på vattendjur vid strandkanten, studera spår, skelett och bajs från olika djur, titta på bin, fjärilar, fåglar och olika blommor, gräs, buskar och träd, lära sig om nyttoväxter och hur man använt dem genom historien, prata om vilka vilda växter man kan äta om man inte har tillgång till vanlig mat och för de elever som stannar över natten finns det bland annat möjlighet att ha fladdermussafari.

Den 11 september invigdes Naturskolan Österlen med pompa och ståt. Då var träningsskolan åk 7-9, IV1 och gymnasiesärskolan hedersgäster och de visade inbjudna journalister, politiker, företagare och tjänstemän hur man klättrar i träd:

Här kan du hitta fler bilder från personalens besök på Naturskolan Österlen:  https://flic.kr/s/aHskhiMJqL

Här finns bilder från invigningen:  https://flic.kr/s/aHskkbNM5L

På Barn- och utbildningsförvaltningens blogg kan du läsa mer om Naturskolan Österlen:  "Simrishamns kommun satsar på naturpedagogik"

Utställning av glas, ull, lera och papper i Österlengymnasiets café torsd 21/5

Under våren har eleverna på nationella programmet och på träningsskolan på Österlengymnasiet jobbat med glas, ull och papper och imorgon torsd 21 maj kl 10-14 har du chansen att se resultatet av vårt arbete:

Här berättar Janet på Nationella programmet om hur hon gjort en glasskål:

Först började jag med att välja ut olika glas sorter som jag ville ha. Efter det skar jag ut en genomskinligt glas till ett runt glas, sen började jag lägga ut glasen så som jag ville ha dom.   

Fotograf: Charlotta Wasteson

Fotograf: Janet Svensson

Efter jag har lagt ut glasen på det genomskinliga glaset så lägger man in glasen i ugnen i ca. 816-840 grader och väntar i ungefär ett dygn.

Sen brände jag den en gång till, men denna gång i en form.

Fotograf: Charlotta Wasteson

Här kan du se resultatet på hur skålen blev:

Fotograf: Janet Svensson

Fotograf: Janet Svensson

Här kan ni se bilder från vår utställning:
https://www.flickr.com/photos/wastes/albums/72157653063832870

och bilder på hur vi arbetat med ull:
https://www.flickr.com/photos/wastes/albums/72157653121823699

Särskolans elever hjälper till att sköta Österlengymnasiets kiosk

Vi vill att våra elever så ofta som möjligt ska få chansen att komma ut i arbetslivet och pröva på arbetsplatser och arbetsuppgifter som de kan tänkas vilja syssla med när de gått ut gymnasiet.

Redan från det att våra elever påbörjar sin gymnasieutbildning är de därför regelbundet ute på praktik. Några av de arbetsplatser som tagit emot våra elever är t ex klädbutiker, matvarubutiker, förskolor och parkförvaltningen.

Sedan årsskiftet 2014/15 har Nationella programmet och Individuella programmet dessutom ansvar för Österlengymnasiets kiosk en dag i veckan. Då tränar de sig i att läsa och följa instruktioner, ta ansvar, planera, tänka på hygienen, organisera, värma och tillaga bullar med olika pålägg, grädda kanelbullar, få en uppfattning om vad saker kostar, sköta kassan, räkna ut hur mycket växel kunderna ska få tillbaka, koka kaffe, städa, diska, öva sig i hur man gör fint (t ex frontar varorna) och i att vara vänlig och hjälpsam mot kunder, m m.

Här kommer några bilder från kiosken:

Många av skolans elever köper en bulle med pålägg och något att dricka. Priserna är låga, för kiosken går inte med vinst.

Det krävs en del mod att stå i kassan, för det är inte lätt. Man måste slå in rätt priser, rätt sorts varor och rätt antal varor för att summorna ska stämma och sedan måste man räkna ut vad man ska ge tillbaka i växel på de pengar som kunderna betalar. En annan viktig sak man lär sig när man står i kiosken, är hur viktigt det är med hygienen. Varje gång som man tänker hålla på med någon form av mat eller ren disk ska man tvätta händerna.

Att lämna tillbaka växel på kundernas pengar är ett effektivt och bra sätt att träna huvudräkning.

Eleverna har varit med och önskat vad som ska säljas i kiosken. De flesta eleverna köper bullar med pålägg och något att dricka. Det finns också bland annat yoghurt och müsli, frukt, fruktdrinkar, kanelbullar, kexchoklad och chokladbullar till försäljning.

Politiker besöker särskolan

Under dagen besöker några politiker från Barn- och utbildningsnämnden olika verksamheter i förvaltningen. Under förmiddagen tittade de närmare på den del av särskolan som finns på Österlengymnasiet. Eleverna fick tillfälle att berätta om sin verksamhet och visa vad de gör i skolan. Många intresserade frågor ställdes åt båda håll. 

En av eleverna visar tillsamman med sin lärare hur kunskapsutvecklingen dokumenteras med hjälp av loggboken. På bilden: Örjan Liebendörfer (MP), Jaennine Olesen (C), Anna-Lena Davidsson lärare, Elev, Christer Grankvist (S)

Nu är det på gång

Särskolegruppen i årskurs 7-9 har haft trånga lokaler under ganska lång tid. Planering har pågått under hösten för att kunna erbjuda trevligare och mer ändamålsenliga klassrum. Det ska finnas möjlighet till undervisning i grupp men också för att kunna få avskildhet och lugn när så behövs. I de nya lokalerna kommer detta att finnas. Där ska också finnas tillgång till ett mindre kök så att vissa praktiska undervisningsmoment kan genomföras på ett enkelt och smidigt sätt. Att vi sedan kommer att ha musikrummet i närheten skapar också möjligheter till varierad och rolig skola.

Byggnadsarbetarna är som ni ser i full fart med att bygga väggar. Elen dras under nästa vecka och det gäller även ventilationen.

Vad dricker du?

På gymnasiets nationella program har vi tittat lite på vad socker är och varför man ska undvika att äta och dricka för mycket socker. Vi har också tittat på innehållsförteckningar och räknat på hur mycket socker som finns i några olika drycker som våra elever gillar.

Med hjälp av sockerbitar har vi sedan försökt illustrera hur mycket socker det finns i några vanliga drycker.

Ett glas juice ...

• På innehållsförteckningen till apelsinjuicen står det att 100 ml (det är detsamma som 1 dl) juice innehåller 9,5 gram sockerarter. 
• Ett glas är ungefär 1,5 dl. 
• Det innebär att vi får i oss ca 9,5 x 1,5= 13.25 gram socker för varje glas juice som vi dricker. 

Hur mycket juice brukar du dricka? Hur många gram socker blir det?

En sockerbit innehåller ca 3.5 gram socker.

Hur många sockerbitar blir det av ett glas apelsinjuice?

I glaset på bilden ovan är det ca 13,25 gram/3,5 = nästan 4 sockerbitar. 

1 liter = 10 deciliter = 100 centiliter = 1000 mililiter

Här kommer några exempel från när vi räknade och vägde i klassrummet:

• En burk coca cola innehåller 0.33 l. Några av eleverna säger att de ofta dricker i alla fall två burkar per dag. Två burkar med coca cola är 0.33 l  x  2  = 0.66 l = 660 ml
• Vi läser i innehållsförteckningen att i 100 ml coca cola är det 10.6 gram socker
• Men eleverna dricker inte bara 100 ml (= 1 dl) utan de dricker som sagt ofta 660 ml (= 6,6 dl) vilket är 6.6 gånger mer. 
• Vill jag veta hur mycket socker det är i två burkar tar jag 6,6 x 10,6 vilket blir ca 70 gram socker.
• Vill jag veta hur många sockerbitar som det motsvarar tar jag 70 gram delat med 3.5 gram (så mycket väger varje sockerbit): 70  / 3.5 = 20 st

Om du klickar på på den vänstra pilen på bilden så kan du komma vidare till ytterligare bilder på onyttiga drycker.

Två burkar med Coca cola motsvarar ca 20 sockerbitar.

Vill du veta mer?

Hur mycket socker finns det i vår mat och våra drycker?

Här finns fler exempel:

• http://mabra.com/lista-sa-mycket-socker-innehaller-maten/#choklad-socker.jpg
• http://skrolla.se/hur-manga-sockerbitar-innehaller

Att räkna mängden sockerbitar kan göra det lättare att förstå hur mycket eller lite socker det finns i vår mat och dryck. Du kan själv räkna ut hur mycket socker det finns i det som du äter och dricker genom att läsa innehållsförteckningen.

Andra jämförelser

Det kan också vara intressant att jämföra hur mycket energi det finns i olika sorters mat:

• http://skrolla.se/sa-ser-200-kalorier-ut-i-30-olika-matformer

Och hur mycket och vilken mat 35 olika familjer  i 26 olika länder äter på en vecka:

http://time.com/8515/hungry-planet-what-the-world-eats/

___________

Charlotta Wasteson tillsammans med det Nationella programmet på Österlengymnasiet

Välkommen till en webbplats skapad av Särskolan i Simrishamn!

Inspirerade av duktiga kollegor i kommunen startar även vi på Särskolan i Simrishamn en egen webbplats. Här vill vi ge exempel på vad vi gör och vad vi tycker är viktigt. 

Hjärtligt välkomna!

Bilden föreställer lupiner i vas och är tagen av Charlotta Wasteson, under licensen CC (by), i samband med att elever ur vårt nationella program med estetisk inriktning tog studenten, juni 2014.