fredag 13 maj 2016

Utställning på tema Vatten


tema vatten särskolan-4Under vårterminen har många av eleverna på Särskolan i Simrishamn arbetat med vatten som övergripande tema.

Med vatten som utgångspunkt har man sökt fakta, gjort studiebesök på vattenreningsverket strax utanför Simrishamn och vattenreningsverket på Kiviks musteri, åkt skridskor och pulka, badat i Ystad badhus, utfört olika former av experiment kring bland annat ytspänning och kapillärkraft, byggt slutna ekosystem och små reningsverk, skapat filmer, estetiskt arbete, matlagning, sång och musik, med mera.

Flera av skoldagarna har varit förlagda på Naturskolan i Kivik, där eleverna på plats kunnat undersöka livet vid och i Östersjön.



En del av elevernas arbeten kring temat presenterades i Österlengymnasiets bibliotek i samband med "Österlengymnasiets kulturdag" tisdagen den 3/5. Under kvällen var sedan elevernas anhöriga inbjudna till ett kombinerat föräldramöte och vernissage.


De skulpturer som eleverna gjort föreställande fågelarter som lever i vattenrika områden ställs just nu ut i Österlengymnasiets café, men kommer snart att flyttas till Valfisken. Utställningen kommer att finnas i stadsbibliotekets foajé och pågå i två veckor, från den 23 maj till 4 juni.


Vill du veta mer?

Här hittar du bilder från elevernas utställning:
  Vatten-tema på särskolan i Simrishamn
  https://flic.kr/s/aHskzZmfPJ

 Här hittar du fler bilder från Naturskolan Österlen:
  Naturskolan Österlen
  https://flic.kr/s/aHskjErijQ



Här kan du hitta filmer på temat vatten. Filmerna är gjorda av elever på gymnasiesärskolan i samarbete med Kulturpedagogiska enheten:





Fåglarna på bilden är en sothöna, en kungsfiskare, en svan och en örn:

fåglar.jpg


onsdag 10 februari 2016

Skolinspektionen kommer den 16-18 februari

Vart tredje år genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn av kommunernas förskolor och skolor. Det övergripande syftet med inspektionerna är att Skolinspektionen vill bidra till att alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen.
 
Skolinspektionen är en statlig myndighet med uppdrag att granska skolor och bedöma ansökningar om att driva fristående skolor. Målet är en god utbildning i trygg miljö. 

Under vårterminen kommer Skolinspektionen att granska kommunen som huvudman och göra tillsyn av Simrislundsskolan, Borrby skola, Korsavadsskolan och den 16-18 februari besöker de Grundsärskolan i Gärsnäs och på Österlengymnasiet samt Gymnasiesärskolan på Österlengymnasiet.

Dessutom granskas följande enskilda huvudmän: Hammenhögs friskola, Stiftelsen Sophiaskolan Österlens Waldorfskola, Nils Holgerssonsskolan och FAMN.

Skolinspektionen granskar områden som man anser är avgörande för barns och ungdomars utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för deras rätt till en utvecklande och trygg skolgång.

I samband med tillsynen tittar man bland annat på offentlig statistik, tidigare erfarenheter, besöker klassrum och intervjuar chefer, rektorer, pedagoger, assistenter och elever. Skolinspektionen gör därefter en analys och fattar beslut utifrån det material som man samlat in. Tillsynen kan leda till allt från att man inte hittat några brister till att en skola tvingas stänga. Efter att beslut fattats ger Skolinspektionen råd och vägledning och följer upp hur respektive skola jobbar vidare med de punkter som de behöver utveckla. På så vis kan tillsynen fungera som ett stöd i skolornas utvecklingsarbete.

Skolinspektionen bedömer bland annat undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande och trygghet och styrning och utveckling av verksamheten. På gymnasie- och gymnasiesärskolor granskar man även grundläggande behörighet, introduktions-program och hur skolornas APL fungerar.

Vill du veta mer?

På Skolinspektionens webbplats kan du läsa mer om Skolinspektionens arbete:  https://www.skolinspektionen.se/

Här hittar du information som vänder sig direkt till vårdnadshavare:  https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/For-foraldrar/

Skolinspektionen har också skapat en webbplats som handlar om elevers rättigheter i skolan och vänder sig till elever:  https://elev.skolinspektionen.se/sv/



tisdag 5 januari 2016

Särskolan i Simrishamns kommun arbetar utifrån devisen "Barn gör rätt om de kan"

Detta läsår utbildas all personal i särskolan i Simrishamns kommun i vad som menas med Ross Greenes devis "Barn gör rätt om de kan" och hur man i skolan kan använda Greenes modell för samarbetsbaserad problemlösning.

Den 3 december 2015 lyssnade vi på Ross Greene när han föreläste om sin forskning och arbetsmodell.
Projektet spänner över läsåret 2015/16  och sker i samarbete med Sjöbos och Ystads kommuner. Ansvarig nyckelperson inom särskolan i Simrishamns kommun är Bodil Knutsson.

Andreas Mattsson, rektor vid särskolan i Simrishamns kommun, beskrev projektplanen för de anställda vid särskolorna i Ystads respektive Simrishamns kommun vid terminsstarten i augusti 2015.

Bokcirklar, föreläsningar och samverkan mellan kommuner

För att vidga våra vyer och skapa större samförstånd har vi bokcirklar, föreläsningar och träffar där vi utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra:

  • Tre av Ross Greenes böcker Explosiva barn, Vilse i skolan och Att bemöta explosiva barn cirkulerar mellan lärarna och diskuteras. Vår nyckelperson Bodil Knutsson leder diskussionerna.
  • Olika kvällar i oktober har all personal i Simrishamns kommuns särskola varit i Ystad och lyssnat på Karl Witting som pratade om hur han arbetar utifrån "Alla barn gör rätt om de kan" och i början av december åkte hela personalen och lyssnade på Ross Greene under en heldagsföreläsning i Malmö. 
  • Simrishamns kommun samarbetar med särskolan i Ystads kommun. Det innebär att vi går på föreläsningar ihop, besöker varandras skolor och har gemensamma träffar där vi diskuterar vårt arbete, inspirerar och blir inspirerade av varandra.


Barn gör rätt om de kan

Vad är det som saknas när ett barn inte samarbetar? Är det viljan eller förmågan?

Det finns en himmelsvid skillnad mellan hur man bemöter barn om man tror på filosofin "Barn gör rätt om de vill" och filosofin "Barn gör rätt om de kan". Det hävdar Ross Greene, psykolog och forskare vid Harvard Medical School.

Om man tror på den första filosofin "Barn gör rätt om de vill" blir ens jobb att få barnet att vilja göra rätt. Då försöker man öka barnets motivation genom belöning och bestraffning, men risken är att barnet vägrar samarbeta eller att man driver igenom sin vilja och lägger locket på de verkliga problemen. Dessa återkommer då ofta snart igen på ett eller annat sätt.

Ross Greene menar att barnen skulle göra rätt om de kunde, men att de inte klarar leva upp till förväntningarna därför att de har en outvecklad tankeförmåga. Till exempel klarar de kanske inte av att vara tillräckligt flexibla när planer ändras eller så kan de inte hantera sin frustration när deras egna förväntningar och behov inte blir tillfredsställda.


Därför ska man istället försöka ta reda på vad det är som hindrar barnet från att göra rätt, vilka färdigheter han eller hon saknar för att kunna att göra vad som förväntas. Då får man en bättre relation till barnet och man kan lättare hjälpa honom eller henne att lyckas.

Samarbetsbaserad problemlösning

Ross Greene berättar om tre sätt att agera när en elev på olika sätt stökar, utmanar, ignorerar eller bråkar:
  • Plan A: Den vuxne (Adult) bestämmer ensam vad barnet ska göra för att problemet ska bli löst. Om den vuxne till exempel tycker att barnet behöver hjälpa till mer, så bestämmer den vuxna vad barnet ska hjälpa till med. Denna plan kan vara bra när det är bråttom och handlar om sådant som är direkt farligt eller olagligt och därför inte förhandlingsbart, men den funkar oftast inget vidare när man vill få ett barn att frivilligt hjälpa till med något.
  • Plan C: Barnet (Child) bestämmer vad han eller hon ska göra. Om barnet till exempel inte vill hjälpa till med något så behöver det inte heller göra det. Denna plan kan vara bra när det som man tycker olika om inte spelar någon större roll. Plan C innebär nämligen att man ger utrymme för barnet att göra helt egna val.
  • Plan B: Båda (Both) bestämmer. Tillsammans försöker man hitta en lösning som inte är för svår eller besvärlig för barnet, men som ändå hjälper den vuxne. Denna plan är bra när det handlar om viktiga frågor och den är ett bra sätt att träna barnet att hantera svårigheter i livet.


Plan B är den handlingsplan som Ross Greene generellt förordar och han vill gärna att man i första hand försöker använda den i förebyggande syfte istället för mitt i stridens hetta.

Plan B innefattar tre steg. Det är viktigt att alla tre stegen finns med och att de görs i följande ordning:
  1. Empati: Den vuxne lyssnar till barnets perspektiv och visar att den försöker förstå varför barnet gör som det gör. 
  2. Definition av problemet: Den vuxne förklarar på vilket sätt barnets agerande inte är bra för omgivningen.
  3. Inbjudan till att lösa problemet tillsammans: Den vuxne ber barnet komma med förslag på hur problemet kan lösas. Målet med detta sista steg är att komma på hur kan man göra för att barnet ska få flera av sina behov tillfredsställda utan att omgivningen blir lidande.



Samtalen ska vara färdighetsfokuserade och ha som målsättning att man tillsammans ska försöka lösa problem. Detta är positivt på flera sätt:
  • Det är utvecklande för barnets förutsättningar att handskas med frustrationer. 
  • Det är utvecklande för relationen mellan den vuxne och barnet.

Vill du veta mer?

Här kan du se de olika gruppernas anteckningar när vi vid terminsstarten samarbetade över kommungränserna inom särskolan kring projektet "Barn gör rätt om de kan":











Läs en artikel om Ross Greenes bok Vilse i skolan, skriven av Margot Christiansen: "Greene avlivar svenska myter"  (Lärarnas nyheter, 20101025)

Läs en artikel om Ross Greeenes problemlösningsmetod, skriven av Anna Lagerblad:  "Arga barn behöver hjälp att tänka" (Svenska Dagbladet, 20130328)

På Ross Greenes egen hemsida hittar du många tips på hur man kan hjälpa och förstå ett utåtagerande barn och tips på material kring Barn gör rätt om de kan och samarbetsbaserad problemlösning:  Lives in the Balance 

Här hittar du en samlad videoserie i 8 delar där Ross Greene sammanfattar sina tankar kring hur vi bäst kan hjälpa barn som har svårt att anpassa sig och leva upp till våra förväntningar:

tisdag 10 november 2015

Särskolan i nära samarbete med kommunens elevhälsa

Mobila stödteamet (MST)

Just nu och fram till vecka 47 framöver följer det mobila stödteamet oss på grundsärskolan åk 7-9, gymnasiets nationella program och IV1. Det mobila stödteamet består av elevhälsopedagog Niclas Björnén, socialpedagog Ing-Marie Lennartsson och specialpedagog Cinna Hilber. I teamet ingår även socionom Sara Ytell och specialpedagog Stefan Soomro som för närvarande arbetar på Borrby skola.

Rektor Andreas Mattsson har ansökt om insatsen som innebär att Niclas, Ing-Marie och Cinna träffar elever och personal i deras skolvardag. De har individuella samtal med personalen och följer med på lektioner, raster och möten, för att iaktta, ställa frågor och hjälpa till genom att ge förslag på hur verksamheten och undervisningen ska kunna bli ännu bättre.

Aktivt ledarskap i skolan

Som en del i MST:s insats på särskolan leder Niclas Björnén även en utbildning i Aktivt ledarskap i skolan. Kursen riktar sig till hela särskolans personal och handlar bland annat om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som personal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.


Goda relationer är en förutsättning för att barn ska behålla sin inre drivkraft och nyfikenhet och ha tillräckligt med självförtroende och mod att vilja och våga utvecklas. Därför undersöker det mobila stödteamet särskilt hur kommunikationen ser ut mellan elever, mellan personal och mellan elever och personal.

Syftet med kursen är främst att vi pedagoger och assistenter reflekterar över vår ledarroll och hur vi aktivt kan möta olika situationer som uppstår i klassrummet. Grundtanken är att människor vill samarbeta och att om ett samarbete inte fungerar ska man försöka ta reda på varför det inte fungerar och hur man tillsammans ska kunna undanröja hindren.

Utbildningarna "Aktivt ledarskap i skolan" och "Aktivt föräldraskap" bygger på tanken att för att elever ska må bra och vara mottagliga för lärande behöver de en stabil självkänsla som grund att stå på och en balans mellan de olika personliga egenskaperna: självförtroende, mod, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om elevhälsans centrala och mobila stödteam:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/elevhalsa/specialpedagog/

Föreläsningstips:
Agnetha Stagling Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting (Aktivt föräldraskap), föreläser här om grunden i det förhållningssätt som kursen förordar (kursen i Aktivt ledarskap i skolan bygger också på detta förhållningssätt).
     Hon berättar att "Aktivt föräldraskap" inte handlar om en metod utan om ett sätt att tänka: "Barns beteende är inte problemet, utan beteendet är lösningen på ett problem som barnet upplever. Barnet har alltså ett behov som inte är tillgodosett och därför använder barnet ett destruktivt beteende för att få behovet tillfredsställt".
     I föreläsningen återkommer Agneta flera gånger till att det viktigaste behovet människor har är att få kontakt, att bli sedda och respekterade. Vi vuxna har ansvar för att skapa goda relationer till barnen. Agnetas avslutande råd är "utgå alltid från att andra människor vill samarbeta med dig. Om de inte samarbetar, fundera över om du varit tillräckligt tydlig och om det finns behov som du förbisett":


Här presenterar Elisabet Redborn utbildningen Aktivt ledarskap i skolan, ett förhållningssätt som, i likhet med kurserna i Aktivt föräldraskap, bygger på ömsesidig respekt. Föreläsningen är en av 5 som gavs på Active Parentings öppna seminariedag i april 2011:


Boktips:

En bild ur kursboken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson.

  • Frigör barnets potential och din egen - fem egenskaper för ett friare liv av Agnetha Stagling Birgersson (2012).
  • Ett aktivt föräldraskap. Kursbok. Förskolebarn och skolbarn av Michael H Popkin (1993).



lördag 31 oktober 2015

Barnkonsekvensanalyser hjälper oss att sätta barnen i centrum

Under hösten har vi träffat vår lokala barnombudsman Marie Lundin som berättade hur man i Simrishamns kommun arbetar för att stärka barns rätt till en familj och en god omvårdnad, skydd, bra och trygg skola, vila och fritid och rätt att få säga sin åsikt och bli lyssnad på.


En del av Maries arbete är att hjälpa till att upprätta barnkonsekvensanalyser för grupper av barn eller enskilda barn, som av olika anledningar riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. En barnkonsekvensanalys innebär en djupgående och noggrann undersökning av barnets eller barnens behov och av hur dessa behov kan uppfyllas. Vad gäller skolor kan en sådan analys ibland visa att en skola behöver göra mer för att stötta ett visst barn och ibland kan den visa att problemet eller problemen inte ligger inom skolans kompentensområde eller ansvar utan att andra instanser måste ta vid.

Personer som arbetar inom skolan och elevhälsan och andra som träffar barn dagligen, kan kontakta Marie Lundin för att få hjälp med att göra en barnkonsekvensanalys. Marie arbetar med barn upp till 18 år. Därefter anses barnen ha blivit "vuxna", även om de fortfarande oftast går i skolan och bor hemma. Är du orolig över situationen för en grupp ungdomar eller en ungdom som är över 18 år, kan du ändå ta kontakt. Även om ungdomarna enligt lagens mening är vuxna, kan Marie ge visst stöd.


torsdag 17 september 2015

Särskolan samarbetar med Naturskolan Österlen


Måndagen den 14 september besökte pedagoger och assistenter Naturskolan Österlen. Där visade Andrea Lundqvist exempel på vad man kan göra med sina elever när man besöker naturskolan.

Vi fick bland annat pröva att skära, krossa och pressa äpplen till en frisk och smakrik äppelmust, undersöka insektshotellet och studera växter och djurliv på äng, skog, strand och hav nedanför Naturskolan Österlen och i Stenshuvuds nationalpark. Hon visade också fina promenader och användbara grillplatser.

Flera av särskolans elever har redan varit på Naturskolan Österlen och några klasser har till och med delar av sin undervisning schemalagd på naturskolan. De som kommer dit har inte bara chans att lära sig mer biologi, utan Andrea kopplar gärna aktiviteter och upplevelser till skolans andra kursplaner också.



Det finns mycket som man kan arbeta med på Naturskolan Österlen: utomhusmatematik, allemansrätten, mustning av frukt, håva och titta med vattenkikare på vattendjur vid strandkanten, studera spår, skelett och bajs från olika djur, titta på bin, fjärilar, fåglar och olika blommor, gräs, buskar och träd, lära sig om nyttoväxter och hur man använt dem genom historien, prata om vilka vilda växter man kan äta om man inte har tillgång till vanlig mat och för de elever som stannar över natten finns det bland annat möjlighet att ha fladdermussafari.






Den 11 september invigdes Naturskolan Österlen med pompa och ståt. Då var träningsskolan åk 7-9, IV1 och gymnasiesärskolan hedersgäster och de visade inbjudna journalister, politiker, företagare och tjänstemän hur man klättrar i träd:




Här kan du hitta fler bilder från personalens besök på Naturskolan Österlen:  https://flic.kr/s/aHskhiMJqL

Här finns bilder från invigningen:  https://flic.kr/s/aHskkbNM5L

På Barn- och utbildningsförvaltningens blogg kan du läsa mer om Naturskolan Österlen:  "Simrishamns kommun satsar på naturpedagogik"





onsdag 20 maj 2015

Utställning av glas, ull, lera och papper i Österlengymnasiets café torsd 21/5

Under våren har eleverna på nationella programmet och på träningsskolan på Österlengymnasiet jobbat med glas, ull och papper och imorgon torsd 21 maj kl 10-14 har du chansen att se resultatet av vårt arbete:


Här berättar Janet på Nationella programmet om hur hon gjort en glasskål:


Först började jag med att välja ut olika glas sorter som jag ville ha. Efter det skar jag ut en genomskinligt glas till ett runt glas, sen började jag lägga ut glasen så som jag ville ha dom.   


unnamed.jpg
Fotograf: Charlotta Wasteson
11004052_937765816236477_1183156900_n.jpg
Fotograf: Janet Svensson

Efter jag har lagt ut glasen på det genomskinliga glaset så lägger man in glasen i ugnen i ca. 816-840 grader och väntar i ungefär ett dygn.


Sen brände jag den en gång till, men denna gång i en form.


unnamed (2).jpg
Fotograf: Charlotta Wasteson


Här kan du se resultatet på hur skålen blev:

11009030_937765839569808_717451153_n.jpg
Fotograf: Janet Svensson

11015155_937765779569814_257591735_n.jpg
Fotograf: Janet Svensson

Här kan ni se bilder från vår utställning:
https://www.flickr.com/photos/wastes/albums/72157653063832870

och bilder på hur vi arbetat med ull:
https://www.flickr.com/photos/wastes/albums/72157653121823699